Tibetanska internatskolor och hemfärd

I Moussorie finns två skolor som Pemba visade mig runt på. Barnen bor cirka 10-15 stycken i hus med "fosterföräldrar" som tar hand om dem. De skickas till internatskolan från olika delar av Indien och de som har möjlighet åker hem till familjen under lov. De äldre bor uppdelat killar och tjejer medan det är blandat för de yngre. Den regeringsstödda skolan var den första som H.H. Dalai Lama startade i exil med stöd av den indiska regeringen. Moussori var den ort han var stationerad i det första året i exil innan Dharamsala tilldelades som utgångspunkt för H.H. Dalai Lama och hans exiltibetanska regering.

Lekplats för skolan som är regeringsfinansierad, i bakgrunden är matsal och klassrum. T.h är några barn som lekte på lekplatsen intill skolan.

Hundar finns överallt, så även hundvalpar. De yngre barnen kånkade runt på dessa i oändlighet. Som Wangchuk Gyalpo uttryckte det:
-Ser du ett tibetansk barn så kommer du också se hundar, det hänger liksom ihop!


T.v. internathusen där flickorna som går i skolan i Moussori bor i och några av pojkarna från internatskolan plockar ned nätet efter matchen.


Pemba och jag, dyngsura men vid gott mod ändå.

Regnkläderna som Yangzom uppmanat mig att ta med kom till användning. Under motorcykelfärden började först vinden, vilket är ett förstatecken på att regnet analkas.

Regnet piskade, träd välte, åskan dundrade och blixten lyste upp himlen. Vi tog skydd vid en liten kiosk efter vi kommit förbi skogen där vi kunde undvika risken att träd skulle ramla över oss. Stannade sen och åt nudlar längs vägen (utmanade min svenska mage, som klarade sig fint efter testet) med en del av Rajpur laget, äventyrlig dag!