Hur bedöma om en organisation är "rättvis"?

Det dyker upp många funderingar under min tid här kopplat till mitt volontäruppdrag. Mycket har jag funderat på hur man kan bedöma hur väl en organisation jobbar med de tio rättvis handel principerna. Det är mycket att hålla koll på, och även om några av organisationerna/grupperna är väldigt starkt kopplade i vissa principer kan de ha sina svagheter i andra, och som alla vet blir man inte starkare än sin svagaste länk. Det kan vara svårt att veta vad som ska prioriteras i arbetet och även att ha kunskap om hur saker bör förhålla sig.

Youdon arbetar nu främst med ett designprojekt, rättvisa löner samt att planera work-shop för hantverkarna om fair trade. Design är mycket viktigt, för ingen handel kan finnas utan en marknad för produkterna, hur bra organisationen än är på andra punkter. Angående rättvisa löner så är det också svårt att veta vad som är en "rättvis" lön. Det bör vara en lön som går att försörja sig själv och eventuella barn på. Många av organisationerna har låga löner men flertalet har också förmåner såsom gratis boende, vatten, el, barnens skolgång etcetera vilket gör att lönen kan vara låg men ändå vara tillräcklig för försörjning. Jag pratade med Wangchuk Gyalpo, idag angående löner och han nämnde att man sagt att lönen bör vara minst två dollar om dagen, det vill säga över en av de vanliga fattigdomsdefinitionerna. Jag och Youdon ska nästa vecka på en work-shop anordnat av Fair Trade Forum-India (FTF-I) angående rättvisa löner. Jag är ingen expert på löner och ekonomi och för att krångla till det ytterligare är jag relativt ny i landet och en annan valuta än vad jag är van vid. Jag ser det som en intressant utmaning och lärdom att vara med och ta del av hur tankegångarna går och även försöka ta reda på hur andra organisationer som jobbar med rättvis handel arbetar med löner.

Idag har jag suttit och läst genom "SFTMS Baseline Assessment Manual" (SFTS=Sustainable Fair Trade managment Systems) som är en ny (2009) internationell standard gjord av WFTO för certifiering av organisationer som arbetar med och mot Rättvis handels principer. Manualens huvudsyfte är att kunna utvärdera efterlevnaden av rättvis handels principer och kontinuerligt kunna identifiera områden som kan förbättras. I Indien har FTF-I valt ut tio organisationer till pilotprojekt för att se hur manualen fungerar i praktiken. Ett möte för avstämning var planerat i slutet av juli men kan ha blivit något uppskjutet enligt Youdon. Jag vet inte om andra länder och organisationer gjort något liknande med detta material, någon som vet?

Manualen är noga med att framhäva att bemötande gentemot organisationerna ska vara vänlig, rak och öppen och att det inte finns några rätt och fel utan detta ska kunna utgöra grunden för utvärdering och förbättringsförslag för organisationerna. De ger också förslag på metoder som kan användas:

• Förundersökning av organisationen och dess arbete med rättvis handel principerna.
  
• Organisationsdiagram där hierarkin i organisationen beskrivs och vilka och hur många anställda på vilka poster.
• Anställda och producent feed-back. Åsikter från anställda ska samlas in vilket kan göras genom intervjuer, formulär och enkäter som kan om de anställda önskar vara anonyma.
  
• Produktionsflödesdiagram för att kunna se produktionsprocessen från råmaterial till färdig produkt.
• En miljö-kartläggning där miljö- och hälsorisker identifieras där områden som vattenkonsumtion, hur avloppsvatten omhändertas, förvaring av kemikalier, energikonsumtion, avfallshantering, risker för förorening och olyckor ses som väsentligt.
• En samlad bedömning som kan göras efter ett poängsystem hur väl organisationen arbetar inom olika områden där förbättringsåtgärder, tidsram och vem som har ansvar tydligt framgår.

Metoden liknar ganska mycket ett miljöledningssystem och hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan gå tillväga i Sverige, som jag är desto mer bekant med efter mina studier. Så länge detta används noggrant och det jobb som krävs läggs ned på detta så tror jag det kan vara ett bra verktyg för att kunna bedöma hur organisationerna jobbar. Kan materialet redovisas kan det ge en närhet och trygghet till konsumenterna att produkterna kommer från ett ställe som aktivt arbetar med dessa frågor!