Under FTF-I:s work-shop om rättvisa löner föreläste Anannya Bhattacharjee från Asia Floor Wage Campaign (AFWC) om deras arbete för att skapa en miniminivå för löner i Asien. Rätten att organisera sig är grunden för Asia Wage Floor Campaign. Hennes arbete är inriktat på klädindustrin där en stor del av producenterna finns i Asien och en hög andel går till export till stora klädkedjor globalt.
Anannya Bhattacharjee från Asia floor wage campaign. AFWC har sitt ursprung ur fackföreningsrörelsen i Asien, speciellt i Indien, och handlar bland annat att få till skott globala kollektiva förhandlingar för att komma överens om ett lönegolv som arbetarna kan leva på.
-Det är viktigt att vi inte låser in oss för smalt och ser på producenten utan att vi ser till att detta är en global leveranskedja och det är också det vi måste fokusera på. Förhandlingsrätten i pris hamnar nästan alltid på lägsta nivån och närmast producenten. Vi måste alltid prata om den globala kedjan och akta er för att gräva ner er på en lokal marknad! säger Anannya bestämt.
Det är viktigt att skapa en en fungerande metod för att jämna ut klyftorna. I världen har rikedomen ökat men klyftorna mellan människor har också ökat.
- 60 procent av världens klädproduktion är i Asien och vi måste enas för att kunna hantera tävlandet, som annars kan ske mellan länderna för att vinna marknaden. Profitmarginalen ligger ofta runt 25 procent för de ledande klädmärkena och det är främst där pengarna finns. När vi pratar om produktivitet så ska vi fokusera på konsumenter och inte producenter, vi måste fokusera på om de är effektiva och hållbara!, säger Anannya.
"Arbetarna i den indiska klädindustrin behöver tjäna 8.59 amerikanska dollar per dag för att kunna köpa samma mängd varor som den lägst betalda amerikanska arbetaren. I nuläget tjänar den indiska klädproducenten cirka 2 dollar per dag vilket betyder att den indiska arbetaren kan köpa mindre än 25 procent av vad den lägst betalda amerikanska arbetaren kan köpa", en av bilderna från Anannyas föreläsning. USA har de fattigaste arbetarna i den utvecklade världen och därför jämförs löneläget med USA.
Lönerna är inte det enda problemet i klädindustrin, bland annat arbetarna måste ofta jobba övertid.
- Man kan säga att man mister en generation av barn som får allt mindre av sina föräldrars tid, vilket hårddraget leder till att skapa en ny generation barnarbetare, säger Anannya.
- Arbetare är också konsumenter, mer betalt ger en bättre ekonomi som lösgör pengar som används, hävdar Anannya.
AFWC menar att det är viktigt att lönerna är jämställda mellan kvinnor och män, att kampanjen ska leda till att lönenivån har ett golv men är inte ett tak, arbetarna ska ha rättigheter och ILO:s konventioner ska implementeras.
Lönerna från AFWC räknas ut genom:
1. Matkostnad (Där kalorier räknas och en nivå på 2700 kcal har satts som medel)
2. Icke matkostnader
Food cost + Non food cost = Wage
- Lönen ska täcka båda dessa aspekter och det har räknats ut att lönen fördelas hälften hälften mellan dessa två i Indien och Indonesien. För att tillfredsställa basala behov läggs den största andelen pengar på mat av de som inte har så mycket pengar säger Anannya.
Sekundärt tillgängligt data har använts för att räkna ut hur mycket som bör läggas på de två kategorierna i respektive land i Asien, men denna måste förstås revideras efter inflation och prishöjningar.
En annan aspekt att ta hänsyn till är hur många lönen ska anses räcka till, om det är till den enskilda individen eller om lönen ska vara familjebaserad. Detta har gjorts på olika sätt i olika länder. Indonesien till exempel har räknat på individ medan Indien har räknat att lönen ska räcka på en familj. I AFWC har man enats om att lönen ska vara familjebaserad, man räknar på tre konsumtionsenheter vilket motsvarar att en löntagare ska kunna täcka behovet för tre vuxna. En vuxen räknas som två barn kostnadsmässigt.
Anannya under sin föreläsning.
- Alla länder i Asien måste dubbla sina löner förutom Bangladesh som ses som ett specialfall som behöver femdubbla lönerna för att kunna täcka det uträknade behovet, enligt Anannya.
Under tre års tid har AFWC byggt konsensus ch skrivit till mer än 50 klädmärken om vad man kommit fram till. Just nu anses det kunna vara klart omkring nästa år hur en implementering kan ta form och se ut av vad AFWC kommit fram.
Anannya Bhattacharjee från Asia floor wage campaign. AFWC har sitt ursprung ur fackföreningsrörelsen i Asien, speciellt i Indien, och handlar bland annat att få till skott globala kollektiva förhandlingar för att komma överens om ett lönegolv som arbetarna kan leva på.
-Det är viktigt att vi inte låser in oss för smalt och ser på producenten utan att vi ser till att detta är en global leveranskedja och det är också det vi måste fokusera på. Förhandlingsrätten i pris hamnar nästan alltid på lägsta nivån och närmast producenten. Vi måste alltid prata om den globala kedjan och akta er för att gräva ner er på en lokal marknad! säger Anannya bestämt.
Det är viktigt att skapa en en fungerande metod för att jämna ut klyftorna. I världen har rikedomen ökat men klyftorna mellan människor har också ökat.
- 60 procent av världens klädproduktion är i Asien och vi måste enas för att kunna hantera tävlandet, som annars kan ske mellan länderna för att vinna marknaden. Profitmarginalen ligger ofta runt 25 procent för de ledande klädmärkena och det är främst där pengarna finns. När vi pratar om produktivitet så ska vi fokusera på konsumenter och inte producenter, vi måste fokusera på om de är effektiva och hållbara!, säger Anannya.
"Arbetarna i den indiska klädindustrin behöver tjäna 8.59 amerikanska dollar per dag för att kunna köpa samma mängd varor som den lägst betalda amerikanska arbetaren. I nuläget tjänar den indiska klädproducenten cirka 2 dollar per dag vilket betyder att den indiska arbetaren kan köpa mindre än 25 procent av vad den lägst betalda amerikanska arbetaren kan köpa", en av bilderna från Anannyas föreläsning. USA har de fattigaste arbetarna i den utvecklade världen och därför jämförs löneläget med USA.
Lönerna är inte det enda problemet i klädindustrin, bland annat arbetarna måste ofta jobba övertid.
- Man kan säga att man mister en generation av barn som får allt mindre av sina föräldrars tid, vilket hårddraget leder till att skapa en ny generation barnarbetare, säger Anannya.
- Arbetare är också konsumenter, mer betalt ger en bättre ekonomi som lösgör pengar som används, hävdar Anannya.
AFWC menar att det är viktigt att lönerna är jämställda mellan kvinnor och män, att kampanjen ska leda till att lönenivån har ett golv men är inte ett tak, arbetarna ska ha rättigheter och ILO:s konventioner ska implementeras.
Lönerna från AFWC räknas ut genom:
1. Matkostnad (Där kalorier räknas och en nivå på 2700 kcal har satts som medel)
2. Icke matkostnader
Food cost + Non food cost = Wage
- Lönen ska täcka båda dessa aspekter och det har räknats ut att lönen fördelas hälften hälften mellan dessa två i Indien och Indonesien. För att tillfredsställa basala behov läggs den största andelen pengar på mat av de som inte har så mycket pengar säger Anannya.
Sekundärt tillgängligt data har använts för att räkna ut hur mycket som bör läggas på de två kategorierna i respektive land i Asien, men denna måste förstås revideras efter inflation och prishöjningar.
En annan aspekt att ta hänsyn till är hur många lönen ska anses räcka till, om det är till den enskilda individen eller om lönen ska vara familjebaserad. Detta har gjorts på olika sätt i olika länder. Indonesien till exempel har räknat på individ medan Indien har räknat att lönen ska räcka på en familj. I AFWC har man enats om att lönen ska vara familjebaserad, man räknar på tre konsumtionsenheter vilket motsvarar att en löntagare ska kunna täcka behovet för tre vuxna. En vuxen räknas som två barn kostnadsmässigt.
Anannya under sin föreläsning.
- Alla länder i Asien måste dubbla sina löner förutom Bangladesh som ses som ett specialfall som behöver femdubbla lönerna för att kunna täcka det uträknade behovet, enligt Anannya.
Under tre års tid har AFWC byggt konsensus ch skrivit till mer än 50 klädmärken om vad man kommit fram till. Just nu anses det kunna vara klart omkring nästa år hur en implementering kan ta form och se ut av vad AFWC kommit fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar